Gör din egen indexfond!

Är indexfonder på väg att bli det nya svarta? Kritiken växer nu mot så kallat aktivt förvaltade fonder som ju inte varit särskilt aktiva i alla fall. De sägs ha tagit betalt för en sak och levererat en annan. Istället för att sträva dagarna i ända efter att maximera fondkundernas avkastning har många fondförvaltare till synes lutat sig tillbaka och mer eller mindre kopierat breda aktieindex. Då vore det väl bättre för kunderna att flytta sina pengar till uttalade indexfonder där de får samma produkt till en lägre avgift?

Kanske det. Men kom ihåg att även indexfonder tar ut en avgift i de flesta fall. Vore det inte roligare att kasta sig på hemmafixarvågen och snickra ihop sin egen lilla indexfond? Så får du full frihet att bestämma vilken avgift du vill betala dig själv.

Ibland känner jag mig väldigt dum. Oftast när jag plötsligt förstår något som jag tycker jag borde ha förstått för länge sedan. Jag är ju mer än genomsnittligt intresserad av aktieindex men har ofta stört mig på att indexleverantörerna förbehåller viktig information för sina betalande kunder. Som till exempel de rätt vitala uppgifterna om hur många av varje aktieslag som ingår i ett givet index. Hur många Ericsson-aktier behöver man för att replikera OMX? Hur många H&M och hur många Swedbank? Men alltså, dessa uppgifter är inte alls särskilt svåra att lista ut bara man kan räkna.

Följande information hittar man enkelt: Dagliga indexvärden och aktiekurser samt vilka bolag som ingår i vilka index. Låt oss fortsätta OMX-exemplet. I detta ingår trettio svenska aktier. Varje dags indexvärde bestäms med en enkel ekvation där de enda okända uppgifterna (för oss) är antalet aktier i vart av de trettio bolagen. Här kommer mitt Eureka: Om man samlar data för trettio handelsdagar så har man ett ekvationssystem med trettio ekvationer och trettio okända variabler. Jag känner för att rimma: En sådan bagatell klår man enkelt med Excel!

Jag ska inte gå i detalj om hur man räknar, är du intresserad så kontakta mig för att få en kopia av det excel-ark jag har använt. Så utan ytterligare omsvep får du härmed receptet på din egen OMX indexfond. Är du beredd att investera i storleksordningen 50 000 kronor så köp följande:

Antal aktier Aktieslag
7 ABB
5 ALFA LAVAL
4 ASSA ABLOY B
2 ASTRAZENECA
11 ATLAS COPCO A
5 ATLAS COPCO B
3 BOLIDEN
4 ELECTROLUX B
38 ERICSSON B
3 GETINGE B
18 H&M B
6 INVESTOR B
3 KINNEVIK B
4 LUNDIN PETROLEUM
1 MTG B
1 NOKIA
51 NORDEA
16 SANDVIK
8 SCA B
27 SEB A
4 SECURITAS B
5 SKANSKA B
5 SKF B
4 SSAB A
14 SWEDBANK A
3 SWEDISH MATCH
24 SVENSKA HANDELSBANKEN A
5 TELE2 B
54 TELIASONERA
20 VOLVO B

För större eller mindre investeringar är det bara att öka eller minska antalet aktier av varje slag procentvis lika mycket.

Hur bra skulle denna portfölj följa OMX? Ganska bra! I figuren nedan kan du jämföra hur portföljvärdet skulle ha rört sig om du hade köpt hela korgen på årets första börsdag kontra hur OMX har rört sig. Jag har indexerat båda till 100 per den 2 januari för att lätta jämförelsen. Om du tycker det saknas en graf i bilden så kan jag försäkra att där finns två. De är bara så lika att den ena skymmer för den andra!

indexfond

Nackdelar? Det kostar ju såklart lite courtage att etablera portföljen. Men dessa kostnader har blivit rejält lägre under den senaste tiden. Vissa nätmäklare har sänkt minimicourtaget till mindre än tio kronor per affär så sannolikt kommer engångskostnaden för att starta din fond att bli en bråkdel av den årliga kostnaden för de flesta aktivt förvaltade fonder. Därefter åker du i stort sett gratis. En nackdel jämfört med att köpa en professionellt förvaltat indexfond är att du från tid till annan måste stuva om i dina innehav för att fortsätta följa indexet, indexet uppdateras ju från tid till annan. I den professionella fonden görs detta åt dig. Men de flesta indexförändringar är ändå ganska små och det borde kanske räcka att uppdatera din portfölj en gång om året. Då hålls courtagekostnaderna nere även i framtiden.

Lycka till!

Det här inlägget postades i blogg och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till Gör din egen indexfond!

  1. GP skriver:

    För just den svenska aktiemarknaden känns det tveksamt att skapa sin egen indexfond. Finns gratisfonder för SIX30 (Avanza Zero) och även bredare OMXSBGI (Nordnet Superfonden Sverige) där förvaltningsavgift+transaktionsavgifter är noll. Men för andra marknader där det är svårt att hitta vettiga indexfonder kan det kanske vara en idé, om man vill lägga ner arbetet!

    Ser för övrigt fram emot att läsa din bok. Mycket intressant ämne!

  2. Jonas skriver:

    Intressant! Går ju absolut att skapa sin egen indexfond men blir snabbt krångligare när vi går ifrån index som OMXS30 med 30 st företag till säg en globalfond följandes MSCI ACWI där tusentals ingår. Och sen ska rebalanseringen på med. Men lyckligtvis har ju dessa börjat bli billiga med så man kan få dem för en tio-tjugo baspunkter!

  3. Hans Lindberg skriver:

    Väldigt intressant upplägg. Idag lyssnade jag på en aktiepodd 25 Minuter där Mikael Syding också diskuterade upplägget att skapa en egen indexfond men det fallet skulle man ta bort det sämst presterande bolaget.
    En variant på din idé är ju att skapa en likaviktad indexfond, där alla bolag springer utifrån viktning.
    Är det något du har tankar kring?

    • alfriple skriver:

      Hej Hans, tack för synpunkter och frågor!
      Jag delar de uppfattningar som Jonas ger uttryck för nedan, att ”enhanced indexing” som det kallas är en svår disciplin. Varken fågel eller fisk enligt mig.
      När det gäller likaviktat så ser jag poängen men där ser jag en utmaning i försöka behålla jämnstora vikter över tiden och samtidigt undvika stora transaktionskostnader. Om du återställer vikterna en gång om året kanske det inte blir så farligt om indexet är ganska litet, är det ett brett index och rebalansering sker ofta så kan det bli betydande! Bättre då kanske att köpa en färdigpaketerad fond framför att bygga själv.

  4. Jonas, Opti skriver:

    @Hans, knäckfrågan är hur man vet vilket som är ”det sämst presterande bolaget”. Om det vore uppenbart så är vi tillbaka i stockpicking, vilket forskningen visar sänker den riskjusterade avkastningen jämfört med en indexfond.

    Och om man bygger den likaviktad – efter vilket index? Här förespråkar ju forskningen maximalt breda index för diversifiering, men då ska vi helt plötsligt handla i 2844 aktier över hela världen (MSCI All Country World Index som exempel). Och då blir kostnadsbilden helt annorlunda jämfört med att bara köpa en indexfond.

    Och nu talar vi fortfarande bara aktier – ett av de fem stora likvida tillgångsslagen 🙂 (aktier, råvaror, nominella statsobligationer, realränteobligationer, krediter).

    //Jonas, Opti

    • alfriple skriver:

      Mycket bra synpunkter, håller med om allt.

    • Hans Lindberg skriver:

      @Jonas och @alfriple tack för väldigt intressanta synpunkter 🙂
      För mig är det inte svart eller vitt gällande stockpicking vs indexinvestering vilket innebär att jag inte ser något utmaning med att blanda fågel och fisk. Jag har idag ca 80% stockpickade aktier och kompletterar med svenska och globala index. I takt med att portföljen växer så ser jag ett värde i indexinvestering för en större del av portföljen.
      Min tanke är att välja bort det sämst presterande bolaget/bolagen utifrån nyckeltal som exemplevis Ev/Ebit, P/E, ROE eller skuldsättning, vinsttillväxt, vinstmarginal.
      Att bygga ett världsindex är inte aktuellt för mig utan jag skulle i så fall utgå ifrån OMXS30. Eftersom OMXS30 till stora delar består av Bank och Industri ser jag en fördel att där använda ett likaviktat index för att få bättre spridning över branscher.
      Sen blir det ju ett val att välja intervall för omviktning så klart, årsvis som du skriver låter enklast och sundast.
      Ja, att vikta mellan de fem stora tillgångsslagen med ett all väders-tänk är väldigt intressant men det får nog bli en annan diskussion 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s