Desparately Seeking Alpha

Seeking Alpha heter en internetsida som är populär bland professionella investerare. Att leta ”alfa” är också hur dessa investerare brukar beskriva sin viktigaste uppgift på finansmarknaden. Den sorgliga sanningen är bara att de har större chans att hitta tandfén.

Alfa existerar nämligen inte. Den har fötts av myten om att alla värdepappers och portföljers förväntade avkastning står i förhållande till den risk de representerar. Ger vi oss in i denna sagovärld, hittar vi följande berättelse: En investerare har skapat en viss avkastning på sin portfölj. Ena delen av denna är den förväntade, dvs. vad man kunde räkna med givet den risk som har tagits. Andra delen är vad investeraren har tillfört av extra värde, avkastningen som skapats utöver den förväntade. Detta är alfa, också känt som riskjusterad avkastning.*

Men pass på; alfa kan vara både positiv och negativ. Om investeraren har lyckats skapa en avkastning som är överproportionerlig mot risken, då är alfan positiv. Bravo. Men om avkastningen blev mindre än vad portföljens risk skulle tillsäga, då blev alfan negativ. Aja, baja.

Det är en rolig berättelse men den är falsk. För det första, noggranna analyser av finansmarknaden visar att det inte finns några pålitliga samband mellan risk och avkastning. För det andra, finansvärldens teoretiker kommer inte ens överens om vilka risker man ska räkna med när man ska avgöra förväntad avkastning. Och hursomhelst, alla risker som kommer på tal i denna modell är sådana man kvantifierar genom naiva mätningar av historien. Trots att alla vettiga riskbedömningar måste vara både kvalitativa och framåtblickande som jag har kommenterat tidigare.

Vad man än mäter i sagan om alfa, är det inte risk. När avkastning justeras för något som inte är risk, kan inte resultatet bli riskjusterad avkastning. Inte ens om man kallar det alfa.

* Bland upphovsmännen till sagan om avkastning och risk nämns i första hand ekonomipristagaren William Sharpe, känd inom finansteorin för sin Capital Asset Pricing Model och den såkallade Sharpe-kvoten.
Det här inlägget postades i blogg och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s