Jag har aldrig kunnat skryta med något större lokalsinne, vare sig på det helt lokala planet eller ute i geografin. Hemma får jag ibland leta ganska länge efter nycklarna och mobilen, för inte att tala om vantar och mössor. Ute på vägarna händer det inte sällan att jag svänger fel och hamnar på oväntade platser. Jag förvånade ändå mig själv här om dagen då jag var ute och sprang min vanliga träningsrunda. Jag har sprungit den minst femtio gånger förut men lyckades ändå tappa bort mig, jag fick verkligen leta mig tillbaka till spåret. Anledning: Jag sprang åt motsatt håll mot vad jag brukar göra.
Det är säkert inte bara jag som har förvirrats av hur olika världen kan se ut om man betraktar den från ena eller andra hållet. Man kan lätt börja undra om det faktiskt är samma verklighet man har att göra med.
Okej, ni genomskådar säkert min lövtunna ursäkt, jag skyller på lokalsinnet men en minst lika viktig orsak till att jag tappar vägen eller nycklarna är att jag tänker på annat medan händer och fötter rör sig. Ofta tänker jag på finansmarknaden och det gör jag även nu när jag sitter och skriver dessa rader.
För visst gäller det lika mycket i fråga om investeringar att världen kan se olika ut om man betraktar den ur olika perspektiv; framåt eller bakåt till exempel. I mitt jobb händer det titt som tätt att jag analyserar bolag i tidig fas och försöker bedöma om de utgör lovande investeringar. Bolagen lockar i regel med optimistiska vyer om framtiden. Om några år när de har erövrat några procent av den marknad de har i siktet, då räknar de med att sälja för massvis av miljoner och göra en ganska fet vinst på sista raden. Framtidsbilderna brukar se rätt så trovärdiga ut. Det är så att man frågar sig: Varför inte?
Men här är det lätt att göra ett typiskt tankefel. Man letar exempel på lyckosamma bolag och försöker avgöra om det bolag man har i luppen liknar dem. Tänk Google, tänk Ikea, tänk Linas Matkasse; idag är de stora och lönsamma men blickar man bakåt så ser man ett uppstartsbolag utan mycket annat än en stark idé. Lite som det uppstartsbolag man försöker ta ställning till. I det bakåtvända perspektivet verkar dess framgång inte bara möjlig utan faktiskt ganska sannolik.
Det är då jag försöker vända på det och se världen bakifrån och framåt. För varje framgångsrikt bolag som finns idag, fanns det en gång tiotals, kanske hundratals konkurrenter som försökte göra samma sak och misslyckades. Om du behöver exempel, gå in på engelska Wikipedia och slå upp uttrycket ”web search engine”. Där finns en lång lista på bolag, WebCrawler, Lycos, AltaVista, HotBot och minst femtio till, som hoppades bli ditt förstaval för sökning på internet innan ”att googla” blev ett verb. Inom den branschen var det bara några enstaka procent av uppstartsbolagen som nådde någon form av lönsamhet och det var sannerligen svårt att plocka vinnarna medan de alla var unga och lovande.
Därmed är vi framme vid den poäng jag serverat i rubriken. Det är en himmelsvid skillnad mellan bolag som går med vinst i dag och bolag som lovar att gå med vinst i framtiden. De först nämnda kan givetvis tappa fotfästet och falla från sin upphöjda position. Men de gör det inte särskilt ofta, för de har redan bevisat sina konkurrensfördelar och kämpat ner en armé av konkurrenter. De är genom det svåraste. I andra gruppen finns bolag som har allt kvar att bevisa. Risken att misslyckas för deras del är så oändligt mycket högre.
Finansteorin säger ju att högre risk ska medföra högre förväntad avkastning. Men finansteorin har ofta fel och här är den helt bortkommen. Hyllmeter med forskning tyder på att det är bolag med låga vinstmultiplar som ger högst avkastning över tiden. Med låg vinstmultipel menar jag till exempel ett lågt så kallat PE-tal, vilket igen betyder att bolaget är mycket lönsamt i förhållande till den prislapp som börsen har satt på dess aktier. När de lönsamma bolagen lockar med både högst avkastning och lägst risk, är jag mycket svår att övertala till att investera i någonting annat.